missstarlight

Nytt hälsotips! Som jag hittade på nätet helt säkert något som många av oss behöver bli bättre på att hantera samt försöka öka vår förstålse för.


Dagens verklighet är stressfylld. Vad är stress och hur skall man bäst hantera stress är något som Mayo clinic i USA har tagit upp.

Vi är ständigt utsatta för stress i vår vardag, från media som varje dag rapporterar om katastrofer och larm till mobiltelefoner som når oss överallt. Från ständig e-post som man skall svara på till att vara klar med något innan deadline. Från att sitta stilla i en bilkö till gräl hemma med partner och barn.

Stressreaktionen

Stress gör att våra kroppar reagerar som om vi vore hotade av t ex något djur. Denna reaktion gav under evolutionens gång människor energi att antigen kämpa mot, fly från andra djur eller spela död.

Idag är däremot vårt stressystem ständigt igång och istället för att skydda oss kan det försvaga oss när vi verkligen står inför t ex livshotande sjukdomar. Men det finns olika sätt att hantera stress och att förebygga dess effekter i vardagen.

Vi reagerar med stress när vi hotas. Hypofysen, en körtel i hjärnan, svarar mot stressignaler genom att frisläppa ett hormon som kallas adrenokortikotropiskt hormon, förkortas ACTH. ACTH sätter igång ett alarm i vår kropp så att binjurarna tillverkar stresshormoner bl a kortison och adrenalin som ökar koncentrationen och styrka och minskar reaktionstiden.

Stress påverkar vår kropp

Efter att man slagits eller flytt så minskar halten av stresshormoner i blodet, hjärtrytmen och blodtrycket återgår till det normala och ens ämnesomsättning återfår en lugn rytm. Men om olika situationer som leder till stress uppkommer ofta så har inte systemet tillräckligt med paus och följden kan bli ett ständigt aktiverad stressystem som kan leda till ökad risk för fetma, sömnsvårigheter, mag- och tarmstörningar, hjärtkärlsjukdom och depression.

Magtarmsystemet
Stress kan både leda till förstoppning eller diarré. Stresshormoner saktar ner frisättning av saltsyra i magen och magens tömning. Hormonerna kan däremot skynda på matens framfart i tjocktarmen. Kronisk stress kan leda till högre nivåer av kortisol som kan ge ökad aptit och vikt.

Immunförsvaret
Kronisk stress kan minska immunförsvaret och göra oss mer känsliga för infektioner som t ex förkylning. Detta kan också ske genom ett ständigt aktivera system som tillverkar kortisol.

I andra fall kan immunförsvaret överaktiveras och leda till s k autoimmuna sjukdomar som man vet förvärras vid stress.

Om kämpa eller fly reaktionen ständigt är på så kan stresshormoner orsaka ångest, känslor av hjälplöshet och känslor av vanmakt eller att domedagen kommer. Även här spelar kortikosteroiderna en stor roll för bl a depression, avsaknad av lust för sex, och aptitlöshet.

Stresshormoner kan öka hjärtats frekvens och blodtrycket samt orsaka förhöjda nivåer av blodfetter. Detta kan i sin tur öka risken för hjärtkärlsjukdom bla genom att leda till s k äppelfetma istället för päronfetma.

Stress kan även förvärra hudsjukdomar som psoriasis, eksem, acne och kan sätta igång astmaattacker.

Individuella reaktioner på stress

Varje individ reagerar olika på den stress hon utsätts för. Vissa reagerar sällan medan andra sätts igång av minsta lilla stress. De flesta människor finns någonstans mellan dessa extremer.

De individuella skillnaderna kan bero på genetiska variationer. Generna som kontrollerar stressreaktionen håller oss mestadels i balans förutom när vi skall kämpa eller fly. Över- eller underaktiva stressreaktioner kan ligga i generna. Olika situationer i livet kan leda till en ökad känslighet för och reaktion på stress. Barn som utsatts för svår stress under barndomen kan bli mycket känsliga för stress när de växer upp.

Hantera den stress som vi utsätts för

Stress uppstår när livets krav överstiger vår egen förmåga att hantera dem. Stress kan således ändras genom att ändra på ens omgivning så att kraven minskar, lära oss bättre hantera stress eller genom en kombination av bägge åtgärder.

Några råd:

Se efter din kropp. Känn dig själv och dina ibland omedvetna symptom som kan vara orsakade av stress. Ät rätt och få tillräckligt med vila. Fysiska aktiviteter kan hjälpa oss att koppla av från något som är stressfyllt och genom att frisläppa nervös energi.

Lär dig att slappna av genom t ex djupandningsövningar:
Andas in genom näsan och räkna till tio. När man andas in skall buken höjas och inte bröstkorgen.
Utandas långsamt och fullständigt under tiden du räknar till tio.
Repetera fem eller tio gånger. Försök repetera flera gånger varje dag även om du inte känner dig stressad.

Om man har svårt att slappna av så kan man ta upp flera österländska tekniker och metoder som yoga, Tai CHi, meditation m fl. Dessa tekniker lär oss att fokusera tankarna, lugna ner ångest och lösa upp fysisk spänning. Massage kan också slappna av spända muskler och nerver.

Ändra ditt perspektiv t ex genom att titta på en situation från en positiv synpunkt istället för från en negativ. Ta ett steg tillbaka vid konflikt och fråga dig själv vad som verkligen stör dig.

Var det en rädsla för att göra bort dig? Och om det vore så, är detta verkligen något negativt? Är du så arg att du tappar självkontroll och behärskning? Är din reaktion oproportionell för den uppkomna situationen? Ta en paus, prata med någon som står dig nära och få ett annat perspektiv på dina problem.

Vissa av oss känner att det kan vara oerhört svårt på invanda tankar och beteenden som stimulerar ens stressreaktion. Då är det viktigaste att söka hjälp hos t ex psykiater, psykologer och andra professionella som kan hjälpa.

©2005-12-31
ref: http://www.nymedicin.com/news/2005/12/31/Stress-halsa-och-ohalsa.html