Tunga andetag
Sitter på jobbet och funderar över veckan som varit. Framförallt tisdags natt är något som dröjer sig kvar i mitt minne. Jag och Casper skulle ut på en nattkiss och inte har vi varit rädda för att pinka och lunka omkring i området förut. Men just denna natten hände ngt som inte brukar hända. Casper va i full fart me att undersöka gräsmattan, pinkade runt lite här och var och allt verkade precis som vanligt.. Ända tills en bil svänger runt hörnet och börjar snigelköra precis förbi oss...Jag snor runt hörnet på ett av grannhusen och ser då bilen svänga in mot torget precis där vi bor...Paaniik!!Va tusan är det för en människa som följer efter oss??!! Vi springer allt vi har, tills det känns som om hjärtat ska brista ur sin grop och bröstkorgen ska falla i bitar..Precis när bilen svänger in på torget har vi hunnit kasta oss innanför porten.. Där står vi skräckslagna å andas några sekunder med lampan släckt i trapphuset...Sen smyger vi upp till första våningen och står där och blickar ut över torget..Vi hör bilen brumma och nån skum gubbe strövar runt över torget, precis som om han letade efter nånting...Nu blir vi verkligen rädda och glada för att vi inte står kvar därute vid gräsmattan...Vad vill den här människan är min första tanke...Han har inget ärende på torget, som att ta ut pengar utan seglar bara omkring utan mål...
Vi smyger upp till lägenheten och tittar försiktigt fram bakom vardagsrumsgardinen..Bilen brummar fortfarande och mitt hjärta bultar..Fn va rädd jag är...Aldrig mer ska jag gå ut såhär sent själv...
Sen kryper jag ned brevid Robbie och tackar gud att inget hände...
Jag ligger där ett tag och bara stirrar ut i mörkret, funderar på vem dn där människan var..Vad han hade för planer egentligen...
Jag ser framför mig hur han tvingar in mig i bilen och ingen hör min rop på hjälp...
Kanske har man sett för mycke filmer.. Vad vet jag...Vem va tusan skulle han ha svängt in på torget just då om han inte sett oss för?
Blir helt kall i kroppen när jag tänker på det...
Varför ska man ständigt vara så utsatt som tjej...
Aldrig får man vara ifred...
Nu ska jag jobba vidare...
Ha det gött/ Miss Starlight:)
Vi smyger upp till lägenheten och tittar försiktigt fram bakom vardagsrumsgardinen..Bilen brummar fortfarande och mitt hjärta bultar..Fn va rädd jag är...Aldrig mer ska jag gå ut såhär sent själv...
Sen kryper jag ned brevid Robbie och tackar gud att inget hände...
Jag ligger där ett tag och bara stirrar ut i mörkret, funderar på vem dn där människan var..Vad han hade för planer egentligen...
Jag ser framför mig hur han tvingar in mig i bilen och ingen hör min rop på hjälp...
Kanske har man sett för mycke filmer.. Vad vet jag...Vem va tusan skulle han ha svängt in på torget just då om han inte sett oss för?
Blir helt kall i kroppen när jag tänker på det...
Varför ska man ständigt vara så utsatt som tjej...
Aldrig får man vara ifred...
Nu ska jag jobba vidare...
Ha det gött/ Miss Starlight:)